30 maj 2012
Ska man ta långa eller korta steg när man springer? Det är en fråga som ofta hörs. Svaret är inte alls så enkelt som man kan tro. Olika människor menar nämligen olika saker med ”steglängd”. Ska nu försöka reda ut hur det hänger ihop.
Lästen nyligen en artikel på runnersworld.se som handlade om längden på löpsteg (http://minutmaning.runnersworld.se/artiklar/tips-for-hur-du-far-det.htm). Tanken var att genom hänvisningar till olika studier och prat med erkänt duktiga tränare försöka reda ut vilken steglängd som är optimal och lära ut olika knep för att få ett effektivare löpsteg. När man pratar om löpteknik är det väldigt, väldigt vanligt att fastna i olika onyanserade missförstånd. Det här handlar mycket om hur vår hjärna fungerar. För att kunna behandla stor informationsmängd vill människors hjärna gärna förenkla. Jag gör själv samma sak. Har till exempel olika benämningar för olika typer av löpare/löpsteg, typ ”kraftlöpare” (går på kraft, gillar att ta i och bita ihop och därför slösar med energi) eller ”Born to run-läsaren” (tror att man måste landa på framfoten och springa med så mjuk landning som möjligt). Till exempel kan det gamla klassiska uttrycket ”Landa på hälen och rulla på foten” betyda en mängd olika saker. Men varför fundera på det, tänker många löpare, och har därför en bestämd uppfattning om det är RÄTT eller FEL. Faktum är att det kan vara både bra och dåligt beroende på en mängd olika parametrar. Mer om det i ett annat blogginlägg. För det var ju steglängd jag pratade om nu.
Så hur är det nu, ska man ta långa eller korta steg? Självklart är ett långt steg med hög frekvens bra. Om två personer hela tiden springer med samma frekvens och den ene tar 160 cm långa steg och den andra 161 cm långa steg, vinner den som tar längst steg. Allt enligt ekvationen: steglängd x frekvens = fart. Men det första problemet som dyker upp när man pratar om steglängd är att alla personer inte menar samma sak med ”ett långt/kort löpsteg”. Steglängd är ju längden mellan en fotisättning till nästa. Att mäta steglängden är till exempel jätteenkelt på en sandstrand. Man mäter från avtrycket av tåspetsen i frånskjutet till hälen i landningen på andra benet. Det är din steglängd. Men väldigt många människor associerar ”steglängd” med hur långt framför sin egen näsa man sätter ner foten. Ibland kan man höra hur tränare och friidrottsexperter pratar om att en elitlöpare jobbar med att förlänga löpsteget. Det är då vanligt att folk antar att löparen ska sätta ner foten lite längre framför näsan, när det egentligen framför allt handlar om att få ett lite kraftigare och bättre tajmat nerslag/frånskjut för att driva kroppen lite längre fram vid varje steg med bibehållen frekvens. Till exempel tar Usain Bolt väldigt långa steg, men inte speciellt långt framför näsan, se till exempel filmen här nedan:
Som du kan se på den filmen tar Bolt långa steg. Men om du tittar var foten når marken så är det inte så långt framför näsan. När man som löptränare försöker få folk att springa så här får man ofta frågan ”Så du vill att jag springa med kortare steg?”. Svaret är: nej, men jag vill att du inte lägger tyngd på foten om den befinner sig framför din tyngdpunkt.
Det finns flera ”problem” med artikeln om stegländ. När tidningen Modern Athlete i sin studie bad löparen att korta steget står det inget om hur löparen skulle göra detta. Det är en väldigt stor skillnad på om man med muskelkraft försöker ”tvinga” ner det främre benet eller om man försöker göra ett lite snabbare och mer distinkt drag med det bakre knät. Resultatet i effektivitet och fart blir rätt olika. Eftersom löparen i testen dessutom var elitlöpare kan man räkna med att han inte satte ner sin fot så långt framför näsan från början. När han sedan fick instruktionen ”ta längre steg” kan det ju mycket väl vara så att han började driva lite mer framåt med knäna vilket skapar längre ”flygsträcka” och inte, som man lätt kan tro, att han satte ner foten längre framför näsan än han gjorde normalt. Bara det att det var en elitlöpare gör att det finns en lång rad saker som blir svårt för motionärer att ta till sig eftersom typ 90 procent av vardagslöpare inte alls har samma rörelsemönster och ledvinklar som riktigt snabba löpare.
Nu tycker jag att råden i artikeln är helt rätt. Övningar för att få upp frekvensen i kombination med övningar som backlöpning är strålande. Så på det sättet är det en jättebra artikel. Så läs den och använd dig gärna av alla övningar och tips som finns där så kommer du troligen att utvecklas som löpare. Men kom ihåg att steglängd kan betyda olika saker för olika människor och bara för att ansedda löpartidskrifter uttalar sig i en fråga betyder inte det att alla nyanser finns på plats eller att de har koll på skillnader mellan mer vanliga löpare och de absolut bästa.
Man kan alltså ta ett kort steg, i centimeter, när man sätter foten ganska långt framför kroppen samtidigt som man kan ha ett jättelångt steg när man sätter ner foten under sin nästipp.
