”Träna på det du vill bli bra på”. En fras som aldrig blir sliten. Men ändå bli många förvånade när jag säger att bästa sättet för att bli en bättre löpare är att springa mer. Man vill ha ett magiskt piller. Är det tröskelpass eller långpass eller backintervaller eller styrka/rörlighet som är just MITT piller jag behöver? Vill man bli bra på att springa snabbt ska man springa snabbt och  vill man bli bra på att springa långt ska man springa långt. Det låter som en självklarhet (vilket det också är) och nu har det kommit en studie från Japan där man också konstaterat denna självklarhet.  

”Diagrammet” på bilden längst upp på sidan använder jag ibland på föreläsningar och handlar om hur man blir en bättre löpare. På ena axeln är din prestation och på den andra hur mycket du springer. För även om just du blev bättre genom att införa backintervaller eller styrketräning utan att höja volymen kan man i GENOMSNITT säga att de som springer mer presterar bättre än de som springer mindre. Nu har det kommit en studie från Japan med 500 motionslöpare där man tittat på hur de tränat fram till ett maraton, som tidningen Outside skrivit om (läs artikeln här: https://www.outsideonline.com/health/training-performance/marathon-prediction-research-2022/). Det är kanske inte jättemånga deltagare, men ändå ganska intressant. 

I Japan räknar man tydligen mer kilometer per månad istället för per vecka vilket vi oftast gör. Kom ihåg det när jag nu talar om att forskarna delade in löparna i grupper utifrån hur mycket de tränad: 101-150km, 151-200km, mer än 200km i månaden. De som sprang mer fick en bättre tid på tävlingen än de som sprang färre kilometrar. Det spelade alltså inte så stor roll hur de fick ihop sina kilometrar, löpning lite varje dag eller få långa pass. De som var i en grupp som sprang mer fick bättre tid på tävlingen än de som var i en grupp med mindre löpning. 

Men tittar vi inom en grupp fanns det skillnader. De som fördelade sin totala volym genom att ha ett långpass och sedan kortare pass fick bättre tid än de som sprang ungefär samma antal kilometrar på varje pass även om totalvolymen på båda var lika. 

Det var alltså motionärer som ingick i studien. De som sprang mest var alltså de som fick ihop över 5 mil i veckan, vilket i och för sig är helt okej men långt ifrån den volym som riktigt snabba löpare springer. Snittiden för deltagarna på maratontävlingen var 4.20. Så om du är snabb och har högt ställda mål kanske det här inte gäller i samma utsträckning, eller så gör det det, men det är inte de löparna som är i majoritet i studien. Men i princip kan man säga att motionärer som springer fler kilometrar i veckan presenterar snabbare tider på maraton samt att det är viktigt med ett långpass i veckan då de som skippar långpass och istället fördelar träningen på kortare pass varje dag presterar sämre tid än de som får till sitt långpass även om volymen är densamma.  

Sedan kan saker gå åt skogen eller oväntat bra ändå. Det kommer alltid finnas personer som inte passar in i mallar och diagram och kommentarer som ”men jag/min kompis, han/hon i landslaget  blev snabbare av att springa mindre” kommer alltid efter en sån här text. Men de flesta som motionslöper kommer troligen att ligga kring genomsnittet. Bara för att 90 procent (påhittad siffra) av alla svenskar tycker att glass är gott betyder inte det att du tycker glass är gott. Men det betyder att svenskar i stort gillar glass och att det troligen är en bra idé att servera det till efterrätt när du har gäster istället för inlagd sill som ganska få anser vara en bra dessert.
Ser nu fram emot kommentarer av typen: ”Men min farbror åt alltid inlagd sill till efterrätt och han blev 103 år gammal och dog när han blev påkörd av en bil under en av etapperna i Tour de France”.